• Huvudsida
• Index

Kejsaren

Kejsaren av Vordner heter egentligen Eriche IV, men kallas aldrig något annat än Kejsaren. Han tog över makten år 285 då hans far avled oturligt.

Kejsaren av Vordner avled år 295 och efterträddes då av sin dotter Prinsessan.

Uppväxt

Kejsaren uppfostrades, precis som alla andra prinsar av blodet, till att leda landet. Han visade tidigt tydliga tecken på att vara en begåvad retoriker och listig befälhavare. Hans far Onas II ville ge honom en djup förståelse för alla folkslag och deras syn på livet. Därför fick han en ordentlig utbildning i alla de fyra större städerna, Derrov, Aêron, Skimmerdalens städer och Thogal även om vistelsen i Thogal blev väldigt kortvarig på grund av en dispyt med deras schaman. Detta skulle förbereda honom för att härska över ett multikulturellt samhälle. Redan som sjuttonåring tvingades Kejsaren att ta över kronan i Vordner, vilket han själv hävdar var bra för så väl honom som för riket. Han var trött på att studera och ville börja praktisera sina kunskaper.

Styre

Kejsarens styre har överlag varit väldigt uppskattat. Han har förbättrat relationerna med de flesta av de närbelägna städerna. Han anses vara en god härskare som oftast ser till sina undersåtars bästa även om det till och från händer att han agerar vettlöst. En avgörande punkt i Kejsarens sätt att leda riket är att alla folkslag behandlas som likvärdiga, trots att han själv är människa. Det finns ingen som kan påstå att han agerar på ett sådant sätt som antyder favorisering för något folkslag.

Lynne

Trots att Kejsaren allt som oftast är uppskattat och faktiskt har gjort ett fantastiskt jobb i sin strävan efter att utveckla Vordner med omnejd har han ett synnerligen underligt lynne. Ena dagen kan han vara godheten själv. Nästa dag är han en riktig lögnare som tvingar sina undersåtar till de mest absurda företeelser. Det är alls inte ovanligt att Kejsaren helt plötsligt blir väldigt blodtörstig. Själv är han en mäktig krigare men han föredrar att titta på när andra slåss. Ibland anordnar han stora tävlingar där krigare slåss till sista droppen blod.